Regihelg 2013

Sannas sanna jag Workshop 4

Processledare: Ewik Rodell Regissör: Nora Nilsson Dokumenterare: Ida Holmberg, Markus Lundahl

Efter sömn och scenografimöte var vi på söndagen tillbaka i teater 4 för den sista workshopen i ordningen.  Detta kom att bli ett pass med mer fokus på scenografi och att fysiskt göra och få användbara övningar samt metod till att göra scenerier.

För att få en överblick har Nora sen dagen innan, på ett pedagogiskt vis ritat upp föreställningen som i en båge. Där det efter scen 1-2, kallat överenskommelsen, går uppåt (som i en båge) vidare med presentation, Sannas sanna jag, hämnden, där scen 17 med klonkrig och 18 kallat ”buss” ligger som på toppen av bågen. Där man sedan utefter vad man vill att publiken ska/ kan ta med sig hem, kan pjäsen avslutas på två olika vis.

Nora fortsätter med att prata om sin tänkta idé som hör mycket ihop med scenografernas idéer, att det är en text som ger möjlighet till lekfullhet och att kropparna i stort sett är scenografin. Johanna Mårtensson, en av de två scenograferna, hade en tanke om att scenen tillsammans med publikplatserna skulle vara uppbyggd som en gradäng, där mitten skulle kunna användas som Sannas mest utsatta läge.

Vidare berättar Nora att hon inte brukar sätta ut scenerier till skådespelarna förrän efter två veckors jobb för att istället försöka jobba ihop en trygg grupp genom improvisation och övningar där rörelser är mer centrala än talet.

Under passet får vi vara med om två övningar kallade ”Följa John” och ”Från, mot, still”. Följa John- leken är precis som det låter. Alla får följa och ska vilja göra samma sak som ledaren, medan Nora kastar ut olika viljor och uppdrag till ledaren. Till exempel att: Ledaren vill prata i micken.

Här lägger Nora till att, den position hon själv hade, skulle kunna vara berättarens sätt att berätta Sannas sanna jag.

I övning nummer två, ” Från, mot, still”, läser en skådespelare sin replik, gör ett val, av tre olika valmöjligheter som att gå ifrån, gå emot eller att stå still. Man får gå hur många steg man vill, men man ska vara tydlig mot vem man vill gå emot. Vid varje skiljetecken väljs en ny riktning. Och här är det viktigt att hålla sig till reglerna!

Scenen som används till övningen är 16 med sex skådespelare på scen. Det långsamma arbetet blir extremt komiskt och tydligt, rent och krasst. Det visar på sådant man inte sett när man endast har läst manus. Under övningens gång gör Nora streck i sina anteckningar på vilka riktningar skådespelarna tar, för att kanske använda till senare scenerier om det är något som verkar bra.  De som spelade uttryckte bland annat att manus kom in i kroppen på ett annat sätt.

Under passets gång hade vi även besök av de två scenograferna Johanna Mårtensson och Erika Magnusson som var där för att bolla och svara på eventuella frågor från guppen.

Det bubblades och frågor angående kardborreidéen kom upp, finns det att köpa på metervara? Jajamensan det finns.  Hur kan man bygga en lyktstolpe som ska vara böjvänlig och kan återfå sin form då? Det går att lösa med liggunderlagsmaterial där maxhöjden får vara 3.5 m. Hur kan man lösa scen/rollbyten? Att ha ett foto på en kartong med en pinne till som skådespelaren kan hålla i, kanske? En idé som många går igång på är att projicera ljus, och bilder på duk eller människor, vi får veta att det finns små handhållna projektorer, vilket hade kunnat bli en häftig upplevelse där skådespelaren själv äger tekniken.

Regihelgen börjar gå mot sitt slut och det har hunnit bli söndagseftermiddag, och jag tänker för mig själv, fan att jag inte kan se alla ensemblers bidrag av Sannas sanna jag.

All lycka, till alla Sannas sanna jag- regissörer.

Jag som har skrivit heter Ida Holmberg och pluggar till dramapedagog vid Västerbergs Folkhögskola, det har varit en grym helg att få dokumentera, ett stort TACK till alla medverkande på alla plan.

Hoppas ni får en go höst!